Det är en fråga få vågar ställa.
Under de senaste åren har marknaden för insektshotell exploderat. Trädgårdscenter, byggvaruhus och livsmedelsbutiker säljer hundratusentals bihotell varje år. Samtidigt påpekar allt fler experter att många av dessa produkter är direkt olämpliga för de arter de påstår sig hjälpa.
Hålen är för grunda. Materialen är fel. Skyddsnätet sitter så nära öppningarna att fåglar enkelt kan plocka larverna.
Frågan är därför enkel:
Hur kan nästan hela branschen göra samma misstag samtidigt?
Om det handlade om okunskap borde åtminstone några tillverkare råka göra rätt.
Men de återkommande konstruktionsfelen dyker upp gång på gång, år efter år.
Varför?
Under de senaste decennierna har några av världens största jordbruks- och riskkapitalbolag förmodligen investerat miljardbelopp i utvecklingen av grödor som kräver mindre vatten, mindre solljus, mindre näring och i vissa fall mindre beroende av naturlig pollinering.
Officiellt handlar det om att säkra framtidens livsmedelsförsörjning.
Men kritiker menar att målet egentligen är något helt annat:
Att göra jordbruket beroende av patenterad teknik.
Ju mer naturen fungerar av sig själv, desto mindre behov finns det av dyra lösningar.
Vildbin är gratis.
Patent är inte gratis.
Om man använder sitt sunda förnuft förstår man hur allt hänger ihop.
Tänk om insektshotellen aldrig var tänkta att rädda pollinatörerna.
Tänk om deras syfte snarare är att skapa en känsla av att något görs.
En slags ekologisk placebo.
Människor köper hotell.
Känner sig nöjda.
Lägger ut bilder på sociala medier.
Samtidigt fortsätter pollinatörerna att minska.
Och när de väl blivit tillräckligt få står marknaden redo med den “enda lösningen”.
Förespråkare för teorin pekar på den växande utvecklingen av grödor som:
Kan självpollinera mer effektivt.
Klarar sämre ljusförhållanden.
Växer snabbare.
Är mer kontrollerbara i slutna system.
Med andra ord:
Grödor som fungerar även när naturens egna system inte längre gör det.
Är det verkligen en slump?
Eller skapas problemet först för att sedan sälja lösningen?
Och vad har chemtrails med saken att göra?
Det är här teorin blir riktigt intressant.
Förespråkarna menar att de vita strimmorna på himlen inte bara handlar om flygtrafik.
De hävdar att de används för att påverka atmosfäriska förhållanden och minska mängden direkt solljus som når marken.
Om grödor blir mindre beroende av solljus samtidigt som solljuset minskar…
Vem gynnas då?
Traditionella jordbrukare?
Eller företagen som säljer de nya grödorna?
Naturligtvis finns det inga bevis för att någon hemlig grupp sitter i ett styrelserum och planerar världens insektshotell.
Men om man ska tro teorins anhängare handlar det inte om en stor hemlig plan.
Det handlar om något mycket enklare:
Ekonomiska incitament.
Och kanske är det därför ingen verkar vilja bygga ett insektshotell som faktiskt fungerar.